onsdag 3 oktober 2007


Här är Doktorerna i högre grad färgade. fr.v. Gson, Hberg, Json - eller i viktighetsordning - fr.c. Hberg, Gson, Json, den unge Doktorn.

3 kommentarer:

Gun H sa...

Bästa doktor Gson, Hberg och Json!
Jag har så länge beundrat er, och nu har jag en fråga: får man påla på grannens tomt, eller har jag pålat förgäves?

Doktorn sa...

Vi är medvetna över att särskilt strömlinjeformade patienter, d.v.s. mannar (till skillnad från män)både allmänt och specifikt beundrar Doktorer.
Vi har inget att invända gentemot detta.
Vad beträffar pålning, kan man jämförelsevis försiktigt gissa, att, ifall grannen inte percepterar pålningsverksamheten som skett, övergår grannens område tids nog i pålarens ägo. Efter ett antal generationer.
Med visdom,
Dr. Hberg

Anonym sa...

Högt ärade doktorskollega vid namn Hberg! Den ofvandals stående pålarefrågeställningen misstänker jag vara ställd till mig, enär jag någonstans har ett svagt minne av att ha besvarat samma fråga redan i ett tidigare liv. Eller kanske det var i Tyskland? Eller i en svinstia törhända? När man reser så mycket som jag kan det stundvis vara svårt att hitta rätt klocka.
Frågeställningen angående pålande på grannens varande tomt är ett ämne jag i samband med tidigare svarsformulering tvingades sätta mig in i betydligt djupare än min hälsa då för stunden hade tillåtit. Det oaktat besvarade jag ändock frågan på ett osedvanligt korrekt samt uttömmande sätt. Hela processen gjorde mig så het om min lekamlighet att jag nödgades avlägsna min ståtliga halsprydnad från nacken min och jag har icke återsett den sedan dess. Icke nacken heller, för den delen, vilket stundvis har ställt till med litet besvär ety det var där jag plägade förvara mina ögon. Nu tvingas jag istället förvara dem i min vänstra byxeficka och där är det aningen trångt redan sedan tidigare. Vilket osökt för oss in på dagens ämne, nämligen Avdelnigen för pålande på grannens tomte. Det skulle jag icke rekommendera enär man då riskerar att blifva förutan juleklappen den fina. Att påla på grannens tomt däremot är, vilket min ärevördige doktorskollega vid namn Hberg så korrekt kunde konstatera, något som tvivelsutan till sist lönar sig. Pålar kan man ju som bekant aldrig få för många utav. Dessutom är ju pålande en gammal och kär tradition vilken vi kan härleda till den ivrige pålaren dr. Vlad (på avdelningen för transylvanism) och hans gamla goda tider. Glada tider som gav upphov till det idag bland ungdomen så populära uttrycket "en påle i köttet". Seden med pålande spred sig sedermera närmare våra sköna trakter och det resulterade bl.a. i att den svensklige trubaduren Bällemann skrev en visa om just pålande - "Påla vid denna källa". Den slagdängan känner frågeställaren tvivelsutan igen från diskoteken.
Pålande var något man även försökte sig på vid det litet märkliga universitetet i Pizza, men det misslyckades och pålen blev liksom litet lutande. Något som folk idag vallfärdar till för att begabba-gabba-heja sig åt. Så på sitt sätt slutade väl även den historien lyckeligt.
Dessutom har även några landområden med tiden blifvit så pass populära bland pålare att de fått namn därefter - Pålen, t.ex.
Vårt doktorala råd lyder sålunda: påla på bara. Grannen kommer nog att framföra sin tacksamhet. Till sist. Men undvik alltså att påla på grannens tomte. Trädgårdstomtar äro ju så sköna!

 
Humor bloggar